Ras-special Silkeshöns.

Man skulle kunna tro att silkeshöns är ett nytt påhitt. Men rasen är mycket gammal och man tror att den härstammar från Östasien eller Kina. ”Håriga höns” nämns på ett flertal ställen i historisk litteratur och de beskrevs bland annat av Marco Polo från hans resor på 1200-talet.

Silkeshöns är en ganska speciell ras med flera utmärkande drag, varav det mest unika är att fjäderdräkten nästan ser ut som päls.

Rasen finns i olika storlekar med eller utan skägg men gemensamt för alla är att de har silkiga fjädrar, tofs på huvudet, en extra baktå samt mörkt skinn, kött och skelett.

Silkeshönsen är lugna och nyfikna i sättet med en vanligtvis mild attityd. De mjuka fjädrarna gör att de har svårt att flyga och de är därför både lätta att fånga och att hägna in.

Hönorna ruvar ofta villigt och pålitligt och brukar ta väl hand om sina kycklingar.

Silkeshönsens duniga utseende kommer sig av att fjäderfanens strålar inte sitter ihop, eftersom de saknar de hakar som håller ihop den normala fjäderns fanstrålar. Fjädrarna är också ovanligt böjliga, vilket gör att hela djuret ser ut som om det istället var täckt av dun.

Utställningsstandarden beskriver rasen i två storlekar: Stor ras och dvärg.

Stor silke med eller utan skägg
Tuppens vikt: 1,4-1,7 kg
Hönans vikt: 1,1-1,4 kg
Äggens skalfärg är ljusbrun och äggets idealvikt ca 44 gram.

Dvärg silke med eller utan skägg
Tuppens maxvikt: 600 gram
Hönans maxvikt: 500 gram
Äggens skalfärg är cremefärgad till vit och äggets idealvikt är ca 31 gram.

Silkeshöns (utan skägg)
Den vanliga och ursprungliga silkeshönan
skall vara fri från fjädrar och dun i ansiktet.

Silkeshöns med skägg
Skägget skall här finnas på både
haka och kinder.

Alla höns skall ha så kallad ”fri sikt” och man
kan därför försiktigt behöva klippa lite i hätta och skägg, så att de böjliga fjädrarna inte hänger ner och stör sikten.

Detta görs på utväxta, icke blodfyllda fjädrar och det blir som när vi klipper håret.

Fri sikt kan naturligtvis även lösas på andra sätt.

[wcm_restrict]
 

 

 

Huvudet på tuppen är försett med en bakåtliggande tofs som slutar med smala avlånga fjädrar medan hönan har en jämn, rund och fylligare tofs.

Kammen på tuppen är mörk med vad som i utställningsstandarden benäms som mullbärskam och kan också beskrivas som en halv valnöt. Kammen skall vara helt utan spets, taggar eller gropar.

Kroppen är fyllig och rundad.

Ögonen är svartbruna (utom på svart/vitfläckig dalmatin, där ögat faktiskt kan vara gult på ena sidan av ansiktet och mörkt på det andra).

Huden skall vara mörk och
färgen på köttet är blåsvart.

Den femte tån skall helst vara som en fristående tå, delad från den 4:e tån, ända in till benet.

Tupp eller höna?
Det kan vara mycket svårt att säkert se skillnad på tupp eller höna medan kycklingarna är små eller ungdjur.

På ett vuxet djur kan man t ex titta på tofsen på huvudet.
Har den långa smala fjädrar som är längre än de övriga fjädrarna i tofsen är det en tupp.
Hönans tofs är vanligtvis jämnare och rund.
Hönan har även mindre kam.

Att tänka på när det gäller silkeshöns
Silkeshönsen är i princip lika tåliga som andra höns men på grund av sin mjuka fjäderdräkt har de inte samma förutsättningar att skydda sig mot väta och måste ges chans att hålla sina fjädrar rena.

Om man jämför med andra raser med normal fjäderstruktur, utan benbefjädring och utan hätta är det vissa skilllnader:

De mjuka fjädrarna i tofsen blir långa stripiga och om de blir våta kan de piska i ögonen. Detta är en viktig orsak till varför silkeshöns skall  ges möjlighet att hålla sig torra om det regnar.

Benbefjädringen gör att det precis som hos andra höns skall hållas torrt och rent i hönshuset och precis som hos andra benbefjädrade raser är det viktigt att man ser upp med fotskabb, sk kalkben.

Tofsen på huvudet gör att silkeshöns får sämre sikt uppåt och blir därför alltså ett lättare byte för rovfåglar. Detta undviker man enklast genom att sätta nät på hönsgården.

De har svårt att flyga, så sittpinnarna bör sättas relativt lågt.

 

 

 

Silkeshöns i många färger
I Sverige är de godkända för utställning i nedanstående färger.
Blå, Choklad, Gul, Pärlgrå, Röd, Silver-viltfärgad, Svart, Viltfärgad, Vit och Vit-svartfjädrad (även kallad Dalmatin)

 

 

 

 

 

 

 

 

Amerikanska silkeshöns
Detta är en amerikansk ras, som relativt nyligen visats upp i Sverige.
De amerikanska silkeshönsen finns bara in en storlek och klassas enligt den Amerikanska standarden som dvärghöns.
De amerikanska silkeshönsen är större än de svenska dvärgsilkeshönsen och  mindre en det vi i Sverige kallar stor ras.

Amerikanska silkeshöns utmärker sig  ofta genom särskilt fylliga, runda och större hättor. Den skäggiga varianten har ofta rikligt med skägg.

 

 

 

Showgirl
som syns på fotot till höger, är en förädlad variant av en mix mellan silkeshöns och ungersk nakenhals.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kuriosa:
Det har förekommit att silkeshöns visats upp på cirkus och då beskrivits som en korsning mellan höna och kanin.

[/wcm_restrict]

Detta är ett utdrag ur artikeln, du kan läsa hela i Höns som hobby nr 1/2019! klicka här för att beställa.