Skydda dina höns! Lär känna din fiende!

För att du bäst skall kunna skydda dina höns, bör du först försöka förstå hur de vilda djuren fungerar, så att du kan sätta dig in i deras situation och hur de tänker.
Använd sedan dina kunskaper ihop med din fantasi!
Tänk dig in i situationen att du t ex är en hungrig räv, duvhök, mink eller råtta.
Hur skulle du då burit dig åt för att försöka få tag i det som låter så intressant och luktar så gott?
Här kommer en kort presentation om våra vanligaste rovdjur, så att du vet lite vad du har att vänta dig.

Rödräv

Räven äter det mesta i lagom storlek som är lätt att fånga.
Överst på menyn står smågnagare som möss och sorkar, insekter och harar men den äter även as, avfall, bär, fågelungar och rådjurskid.
Räven kan ta sig över hinder som är upp till 2 meter höga och vid för räven gynnsamma snöförhållanden kan den till och med ta ett vuxet rådjur.
Rävar gräver bra, så det är viktigt att säkra upp hönsgården även mot marken! Gräv t ex ner en plåt eller nät, så att räven stöter på motstånd om den försöker gräva sig under.
Även om det inte stoppar, kanske det tar tid och den hinner bli avbruten. Är du då uppmärksam kan du hinna säkra upp innan nästa besök.
Om du har höns eller kycklingar i kullhus, se till så att ev öppningar inte kan rubbas av en nyfiken räv. En vanlig hasp är inte säker!
Glöm inte kontrollera så att botten på kullhuset är tät mot marken.

Kan räven gräva sig in under kullhuset?

Vad händer om den lyckas vända på buren eller bodelen?
Kontrollera att ev hönslucka sitter säkert.
Räven ser stor och fluffig ut men innanför pälsen är kroppen förvånansvärt slank. Det behövs inte många trasiga maskor i ett hönsnät för att den skall kunna åla sig
igenom.
Rävar hämtar ofta ett djur i taget men dom kan hinna många vändor och har du otur kan det komma en hel rävfamilj!
Räven är normalt ganska skygg men smart! Det finns flera fall då räven hämtat lösgående höns, samtidigt som både hönsägaren och familjens hund varit alldeles bakom knuten.

Grävling

Grävlingar är aktivast i skymningen.
Höns är aktiva på dagen.
Detta innebär att det säkraste sättet att skydda dina höns mot grävling är att se till så att hönsens sovplats är säker.
Tänk på att grävlingen är stark och den kan lätt riva sönder en mindre utebur. Hönor som ruvar fritt ute, ligger illa till.
Ta in hönsen i god tid innan det mörknar!

Duvhök och Sparvhök

När det gäller våra rovfåglar är det duvhöken som är den avgjort största faran mot höns.
Den utnyttjar gärna överraskningsmomentet. Ofta har den suttit och spanat in sitt byte i ett träd, ett bra tag -innan den slår till.
Duvhöken väljer att jaga där det är lättast att få tag i bytesdjur. Detta innebär att om du har otur kan du få en duvhök som tar för vana att flyga över för att kolla läget både morgon och kväll.

Duvhöken kan förväxlas med den mindre sparvhöken.
Sparvhöken tar vanligtvis inte större fåglar än trastar och duvor men kan i undantagsfall ge sig på små höns och kycklingar. Även om sparvhöken inte direkt klarar av att döda sitt byte, kan de skada en höna snabbt och effektivt. De hackar och plockar i den skadade hönan, så hon dör eller måste avlivas på grund av skadorna.

Skall du skydda dina höns mot hök, bör man sätta ett ordentligt tak över hönsgården.

Så kallade bärnät av plast är billiga och enkla att sätta upp men de riskerar att gå sönder om en hök slår ner mot nätet med hög fart.
Ett hönsnät kan duga, även om det finns viss risk att en mindre hök kan ta sig igenom detta.

Ett annat förslag är de specialgjorda voljärnät, som är avsedda för större fågelinhägnader. Maskorna i dessa nät kan inte dras isär och vidgas. De har låg egenvikt och är lätta att hantera.
För att undvika att ett nättak hänger ner, kan man dra en vajer eller liknande kors och tvärs över hönsgården, som nätet kan vila på.

Ormvråk

Eftersom många ormvråkar och andra arter av rovfåglar anklagas för att ta höns och tyvärr även mister livet på grund av detta, kände jag att jag behövde kolla upp dess uppgifter en gång för alla.
Jag ringde upp Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska Museet i Göteborg, och enligt honom tar inte ormvråken höns.
Ormvråken äter t ex smågnagare, som sorkar och möss samt reptiler, groddjur, där det finns vildkaniner äter den även dessa samt as.

Skogsmård

Det är ganska lätt att känna igen en mård, eftersom den har en stor gräddvit trekant under hakan. Mården är allätare och äter bl a gärna ekorrar, harar och fåglar samt insekter, bär och frukt.
Mården finns över hela Sverige.
Mårdens främsta fiende är räven. Därför jagar mården hellre i skogen än på öppna fält där räven håller till.
Så innan du tänker illa om räven – tänk om!
D v s det kan faktiskt vara mycket enklare att skydda dina höns mot räv än mot mård…
[wcm_restrict]

Mink

Minken hör inte till våra svenska fauna.
Det är ett djur som togs in till Sverige från Nordamerika i början av 1900-talet för att födas upp på pälsfarmer. Vissa rymde från farmerna och idag finns de i vild form över hela Sverige. Det håller sig gärna nära vattendrag och är en utmärkt simmare, både i sött och salt vatten. Minken behöver inte vattendrag, så den kan dyka upp lite var som helst. Gäller naturligtvis även nyss utsläppta/förrrymda minkar!

Gemensamt för de flesta mårddjursbesök i hönshuset är att det brukar sluta med att alla höns ligger döda.
Många mårddjur är utmärkta klättrare, de hoppar högt, är blixtsnabba i sina rörelser och när man ser resultatet kan man lätt få känslan att de dödat hönsen för rena nöjets skull.

De är smarta, långsmala och smidiga, har starka käkar och ingen av dem har några som helst problem att ta sig igenom ett hönsnät eller kycklingnät. De kan göra sig förvånansvärt smala för att ta sig igenom springor mellan brädor eller vid dörrar. Är hålet för litet, tvekar de inte att försöka göra det större!

Skall du skydda dina höns mot mård och mink rekommenderas ordentlig förankring mot marken, putsnät (svetsat fyrkantsnät med små maskor (samma som används på farmerna för att bygga minkburar), naturligtvis ett lika säkert tak samt ett hönshus som inte har lösa brädor, hål i golvet eller springor i väggarna där rovdjur kan ta sig in.

Iller

Illern är vanligast i södra Sverige, upp till Svealand. De håller sig ofta nära bebyggelse, vid vattendrag och i våtmarksområden men kräver inte vatten.
Den håller gärna till i någon typ av bo t ex i en kaninhåla, rävlya, stenmur eller husgrund och är mest aktiv i skymningen och nattetid, men även på dagen. Den är mycket nyfiken, är dålig på att klättra och är inte speciellt förtjust i att simma. Kosten består normalt av t ex kaniner, smågnagare, grodor o ödlor, insekter, fåglar.

Råttor, möss och vilda fåglar

Dessa tre grupper kan alla bli sanitära
olägenheter om de blir många till antalet.

Råttor kan även ställa till stora skador, främst genom att de äter foder, gnager sönder hus och inredning samt förstör elledningar med risk för att det blir kortslutning och börjar brinna. Råttor klättrar utmärkt och hoppar högt.
Dom bor gärna i kolonier och är de många och stora, tvekar de inte att ta ägg, kycklingar och ibland även sovande höns.

Råttor är tuffa djur som kan bli riktigt stora och man bör nog inte kallt räkna med att katten skall klara av att ta de allra största.
Råttor kan bitas rejält och är de många och stora händer det att de t o m biter både kor och grisar om de tycker att fodret inte serverats tillräckligt snabbt.

Det sägs att ”det går 100 råttor på varje råtta som du ser”. Om detta är sant vet jag inte men det ger en fingervising om vad som kan komma fram i mörkret i hönshuset när du släckt och gått in för kvällen…
Får du problem med råttor – hör med ditt försäkringsbolag. Ofta finns det med ”skadedjurssanering” i hemförsäkringen.

Möss gnager hål på fodersäckar och stör hönsen.
Blir de många kan de ta mindre kycklingar.
Kan sprida ohyra.

Småfåglar och kråkfåglar
Försök att se till så att vilda fåglar inte kan komma in i hönshuset! Kråkor, kajor och skator lär sig snabbt äta ägg och kan plocka med sig kycklingar. Mata helst inte hönsen utomhus.

Måste du, försök gömma fodret för vilda fåglar, t ex under ett tak.
Försök att undvika att hönsen dricker av de vilda fåglarnas ”badvatten”.

Följ rekommendationerna från Jordbruksverket när det gäller ev risker för fågelinfluensa.
Tycker de att djuren skall hållas inne – följ rådet!
Varningen utfärdas för din skull! www.sjv.se

Tips för skydda dina höns!

Håll rent runt dina hus!
Ställ inte en massa saker mot husväggarna och släng gamla fodersäckar. Låt dem inte ligga kvar i högar, de drar möss.
Håll koll på fodret, så det inte börjar försvinna!

Jag har varit med om att 25 kilo duvfoder med majs, korn o vete bara försvann. Säcken var helt tom!
Det var möss som hade burit iväg allt i säcken och de hade inte tappat ett enda frö!

Man får inte fånga djur hur som helst!

Det kan krävas tillstånd, även för fällor!

Blir det aktuellt att sätta upp en fälla, är det viktigt att den kontrolleras minst 2 ggr/dag!

Tänk på att det djur du fångar kan ha ungar!!!

En fälla måste märkas med namn o telefon nummer.

Det är inte säkert att du får vad du förväntat dig när fällan slår igen.
Här testade vi funktionen på en ny rävfälla. Plötsligt satt familjens pudel i fällan.

OBS! Fällan var helt ofarlig och lilla vovven släpptes ut direkt men inga djur tycker det är roligt att sitta instängda i en fälla!!!

[/wcm_restrict]

Detta är ett utdrag ur artikeln, du kan läsa hela i Höns som hobby nr 3/2019! klicka här för att beställa.